Stämmer du in på beskrivningen ovan?
Hör i så fall av dig med full CV till firmapal@yahoo.com märkt PL
Ej seriösa göre sig icke besvär.

Lotta Axelsson (mitten) under Musiker Sökes den 4 sep 2008 i Göteborg där hon sökte basist till sitt band Vicious Irene. Foto: Erik Wistrand

 Vad är det som driver ditt engagemang?

Jag är musiker sen barnsben men det tog lång tid innan jag kände att jag kunde kalla mig det. Bara det är en anledning nog. Varför ser förutsättningarna så olika ut för olika personer att spela musik, se sig själv som musiker eller se en framtid inom musikbranschen?

Det intresserar och provocerar mig när det samtidigt finns studieförbund som möjliggör ett musicerande som inte behöver vara så dyrt och ska ge lika förutsättning för alla oavsett bakgrund, kön, språk osv. Jag har sedan tonåren verkat inom Gbgs DIY-scen med att arra spelningar, studiecirklar, spelat i band, workshops osv. Jag tycker att delad kunskap är roligare än att köra sitt egna race på sin kammare. Peppa, stötta och nätverka. Göra grejer ihop, lära sig, utvecklas tillsammans.

Vad är 50/50-projektet och vilka står bakom projektet?

50/50-projektet är ett avslutat treårigt projekt under föreningen KulturUngdom som handlade om att jobba fram olika metoder för att nå en mer jämställd musikscen. Det har genomförts i samarbete med studieförbunden ABF, Sensus, SV, NBV, Bilda, Folkuniversitetet, Studiefrämjandet, Ungdomssatsningen Gbg, en rad olika föreningar och andra projekt som Musik Direkt tex. Med stöd från Allmänna Arvsfonden, Ungdomsstyrelsen och Kulturrådet.

Inom projektet har ni haft en slags kontaktbank kallad 50/50-banken. Kan du berätta lite om det?

Det är en kontaktbank på hemsidan för 50/50 med musiker, band, DJs, ljudtekniker och producenter. Den har varit enbart för kvinnor, undantaget för band som minst skall bestå av 50% tjejer/kvinnor. Tanken var att visa på hur mycket brudar det finns aktiva inom musikbranschen/scenen. Det är många arrangörer som säger ”Vi hittar inga band med brudar” som svar på varför deras spelningar ofta är så mansdominerade. Så då ville vi hjälpa dem på traven lite kan man säga. Det finns otroligt många kvinnor i Sverige som spelar i band, gör låtar och är aktiva inom musikscenen, det konstiga är att det fortfarande inte återspeglas i det vi ser på landets scener. Eller i vilka det är som bokar band, är chefer, sitter i styrelser för stora bolag osv.

Hur ser du på problematiken med att jobba för jämställdshetsarbete men i det framförallt lyfta kvinnor och tjejer?

Det är lätt att bli trött på snack om jämställdhet. Som att det har pratats om och arbetats för så länge att känslan av ”att vi borde vara där redan” är ganska närvarande. Dessutom när man tar in hur mycket orättvisa det finns i världen och olika typer av ojämställdheter utöver kön.

Samtidigt är det konstant närvarande att inte så är fallet, att vi inte är ”där”. Både inom musikindustrin och Sverige i helhet.

I stort handlar det om vad man tillåts vara och inte vara. Så som det är idag tillskrivs kvinnor/tjejer just sitt kön före vad de är som tex tjejband, kvinnlig låtskrivare osv. Hur ofta hör du manligt vice versa? Målet är ju att vi avskrivs dessa onödiga epitet för vad du gör har ju inte med vilket kön du anser dig vara. Men eftersom det finns en sån stor maktobalans just mellan kön finns det ibland anledning att framhäva och synliggöra de som finns. Att skapa rum för tjejer som tex Popkollo, Ladies Day är en metod men inte ett mål i sig. När vi med 50/50 projektet jobbat med olika organisationer med metoder för att få in fler tjejer i deras musikverksamhet har det vart så tydligt att det inte är en ”tjejsatsning” som enbart behövs för att ställa allt tillrätta. När organisationen i sig ska vara demokratisk och öppen ”för alla” men inte är det i praktiken handlar det ju om så mycket mer än om ”en workshopdag för tjejer” eller en spelning med ”tjejband”. Attitydförändring, utbildning, se över vart resurserna går, hur marknadsförningsmaterialet ser ut, vilka är anställda, vilka blir tillfrågade…

Ni arrangerade en konferens förra året i oktober. Vad gjorde ni då?Vi arrangerade en tvådagars konferens på både Artisten och Världskulturmuseet. Efter den research jag gjort under året innan inför konferensen beslöt vi oss, enligt efterfrågan, för att endast bjuda in kvinnor som jobbar inom musikbranschen.

Dagen på Artisten innehöll:

• Föreläsning av Anna Gavanas (DJ, Forskare) – socialantropolog som talade om genus och musik bland djs/producenter på den internationella dansmusikscenen.
• Föreläsning av Karin Kjellborg, utbildare inom genusfrågor, som berättade om 3R-metoden som ett sätt att analysera och komma åt ojämställdhet inom verksamheter. 3R -Representation, Resurs, Realia.

• Kort presentation av Popkollo, 50/50 och Impra (nätverk för kvinnliga jazzmusiker)
• Speed-dating på eftermiddagen där alla fick möta alla. Ett konkret sätt att bryta isen, få nya folk att prata med varandra och på ett effektivt sätt uppmuntra till samarbeten. Vilket i efterhand vi vet har besannats.
• På kvällen var det fest som Ladyfest Gbg samarrade med oss.

På Världkulturmuséet dagen efter var det en paneldebatt om ”Hur kan vi jobba för en jämställd musikbransch utan att exoticera?”. Vi samlade en blandad panel av personer verksamma inom olika områden. Petra Wangler (programledare för Kulturnyheterna) var moderator och i panelan fanns Nutta Hultman (SMFF – Sveriges MusikFörläggarFörening), Maria Blom (artist och ansvarig för Diva Records), Gunilla Hedin (ordf. Impra), Åsa Bergman (forskare som skrivit ”Växa upp med musik”).

Vad är resultatet av 50/50-projektet?

Resultatet är uppbyggnaden av det nya nationella nätverket 50/50, en nationell plattform för metoder, utbildning, kontakter för en jämställd musikscen.

Mer kring resultatet av projektet finns det så mycket små förändringar som man varit med om att påverka. Jag har jobbat med många musiker och det är roligt att se folk växa i sin musik. Se dom fortsätta spela, utvecklas, bilda nya konstellationer. Band har bildats, det har startats klubbar, några har fått skivkontrakt. Det är kul att det nätverkande som 50/50 satt igång fortsätter av sig själv och lever vidare. De som var på konferensen pratar fortfarande om den och hur fantastiskt inspirerande det var. Med 50/50 projektet gjorde vi så många olika saker, det handlade mycket om metodutveckling och att testa sig fram. Studieförbunden som gjort insatser har fått bättre statistik, många nya har tagit sig till de Ladies days, jam och kurser vi har arrangerat. Och jag som projektledare har ju haft sjukt kul och lärt mig massor.

Ett mer konkret exempel är Musik Direkt – Sveriges största musiktävling för ungdomar. 2005 var det bara 11 % tjejer som deltog i Västra Götalandsregionen, en bottennotering. Vi testade metoder för att öka deltagandet av tjejer, 2006 instiftade vi ett nytt pris inom VG-regionen, Musik Direkt Ladies. Priset var att 2 akter fick en turné på 8 gig tillsammans med artisten Jaquee i samarbete med Musik i Väst. De fick även under tre tillfällen coachning i hur man gör ett framförande, arrangerar låtar mm. Det var mycket lyckat och uppskattat! 2007 hakade fler län på och priset för alla blev en helg i Halland med workshops, gigs, jam & nätverkande. Även genom marknadsföring, mejlutskick och genom personlig kontakt har vi försökt komma åt den här ojämställdheten och uppmuntrat tjejer att söka till Musik Direkt. Våren 2009 var det 30 % deltagande tjejer i Västra Götaland som var ett av våra mål med 50/50 projektet. Det känns ju fantastiskt att man ser en direkt skillnad när man jobbar med det. Att få det jämställt är inte en satsning – det är ett konstant arbete som ska genomsyra allt man gör.

Kan du berätta mer om 50/50-nätverket?Nätverket 50/50 är tänkt att bli som en samlingsinstans för erfarenheter, kontakter, artiklar, forskning, utbildning, metoder för en mer jämställd musikscen. För organisationer/föreningar som jobbar nationellt eller regionalt och som aktivt vill satsa på att bli mer jämställda. Vi söker oss till de som har mandat till förändring inom varje organisation, det handlar ju om ett utvecklingsarbete, en demokratifråga, något som borde vara grundläggande för alla organisationer. Målet är att skapa en plattform med utbyte av information om jämställdhet inom musikbranschen. Det som jag jobbar med nu är själva uppstarten av nätverket, formalia, hur tar vi beslut, lägga upp en handlingsplan, söka bidrag till fler projekt under nätverket, sprida information till nya medlemmar. Det känns spännande, utmanande. Nätverksformen är ju lite tricky för den är ju helt lös i jämförelse med förening. Så jag sneglar mycket på andra nätverk och hur de jobbar. Kom gärna in med tips!

Ni hittar mer information på http://50-50musik.se

Se även torsdagens (21/1) SVT Debatt om ”Grabbfest i P3 Guld” där Lotta Axelsson också deltar (representerar Popkollo)

Läs Lotta Axelssons debattinlägg hos SVT ”P3 bottennapp för jämställdheten”

samt en av motdebattörerna i SVT Debatt, Quetzala Blanco (nöjesredaktör på Nyheter24) ”P3 ingen dadda åt musikbranschen”

Läs även: Popkollo och en jämställd musikscen, Ladyblogg: Galor, nomineringar och obalans, Göteborgs-Postens Kvinnor i minoritet på P3 Guld

 /Patrik Strömberg, arrangör av the BandMeeting

Jag tycker att en del i problematiken syns i att det är svårt att hitta kvinnliga instrumentalister, men att det däremot finns mängder av duktiga och framgångsrika kvinnliga artister. Ragnhild, Stina och jag anser att problemet bl a ligger i att rekrytering till band oftast sker i ens egna nätverk, killar tillfrågar sina (kill)kompisar och det är fortfarande vanligare för killar att starta band. Anledningar till att det kan vara svårt att ta den platsen som instrumentalist och kvinna (om man får chansen), beror många gånger på att tjejer i regel ställer högre kvar på sig själva och inte tillåter sig göra misstag, vilket hänger ihop med dåligt självförtroende. Vilken musiker som helst som inte ger sig själv utrymme för att misslyckas ger också lättare upp. Det måste liksom fungera direkt. En jätteviktig aspekt är att det saknas förebilder för kvinnor som instrumentalister, exempelvis gitarrister – något som Popkollo jobbar extremt mycket med att förändra. Det är däremot lättare att hitta sångerskor, en roll som ju traditionellt sett tillhört kvinnor och där kvinnor lättare har accepterats. Många band idag framställer sig också som ”female fronted band”, vilket kan uppfattas som ett marknadsföringsknep för att det är ”intressant och coolt” med tjejer i rockband.

Det handlar mycket om självförtroende och att våga ”ta för sig” och ”ta plats” – något som inte alltid alla ser som ”kvinnligt”. Det här håller dock på att förändras och idag har vi en mängd framgångsrika (kvinnliga) artister och låtskrivare och det är fantastiskt roligt. På professionell nivå blir det dock tydligt hur nätverken av manliga musiker bildar ett homogent musiksverige; en handfull professionella musiker används flitigt av kvinnliga så väl som manliga låtskrivare.

Popkollo arbetar för att förändra det här, dels genom att få fler tjejer att börja spela rockinstrument och också att skapa möten mellan ungdomar och kvinnor som spelar och sjunger. Detta sker på årliga musikkollon som pågår i 7-9 dagar med workshops, inspirationsföreläsningar, jamsessions mm. Deltagarna blir indelade i band och alla får testa på alla instrument (det är mest ”Rocksättning” så att säga). Det handlar inte bara om att skapa musik utan lika mycket att utveckla ett starkare självförtroende. Över 1000 unga tjejer har deltagit i ett Popkollo i Sverige sedan 2003 och alla säger att det har förändrat deras liv. Många av dem ses fortfarande, musicerar och har egna band.

Popkollo finns framförallt för unga tjejer i åldrarna 12-16 år, men nu finns även Popkollo Madame som riktar sig till kvinnor från 18 år och uppåt och är som ett ”vanligt” Popkollo fast över en helg. Madame har kommit till ur en förfrågan från mammor och kompisar, som vill hitta ett sätt att börja spela och bejaka sin kreativa sida. Det är aldrig försent att börja!

Popkollo arbetar också ständigt med att vara ute och hålla föreläsningar om jämställdhet i musikbranschen och hur kreativitet i sig kan förändra bestämda normer. De arbetar också nu med ett nytt koncept: Grrrtalk and Guitars, ett Popkollo Crew besöker under en kväll fritidsgårdar och skolor. Under kvällen hålls workshops, jamrum och diskussioner och tips om hur man ex hittar replokaler mm.

Vi avslutade vårt samtal med att prata om hur vi vill att framtiden skall se ut. Förhoppningen är att ordet ”tjejband” aldrig mer kommer att användas och att begreppet ”kvinnlig musiker” försvinner så att ordet musiker blir könsneutralt. Här kom vi också in på problematiken att när vi sitter och pratar om jämställdhet och kvinnliga musiker så upprätthåller vi också den strukturen att det är en skillnad. Om fler och fler slutar göra fokuseringen på kvinnlig musiker eller female fronted band kanske vi är ett steg närmare en förändring? Satsningar som Popkollo är dock nödvändiga på vägen.

Vill du veta mer om Popkoll så gå in på www.popkollo.se